Kvinns kan
Kvinnor kan! I dag när jag kom hem stod det en lapp på köksbordet. Det var min 19-åriga dotter som skrivit: Laga cykeln! Jag frågade givetvis henne vem som skulle laga cykeln???
Jag föreslog att det kunde vi nog göra själv. Det kan väl inte vara så svårt. Jag har tittat på flera gånger när andra lagat cyklar (karlar då alltså) de har pedagogiskt förklarat och jag har lyssnat av artighet och tacksamhet.
Därför fixade vi detta på väldigt kort tid. Inga svordomar och inga fel gjorda. Cyklen är körduglig igen!
Wow, säger jag bara. Vi är båda stolta över våra insatser.
Dagen har varit bra. Mina tisdagar på jobb är mest chaufförsarbete. Köra och hämta och lämna elever till olika skolor. Vi får mycket bra kvalitetstid i bussen på väg fram och tillbaka. Bilar är egentligen ett mycket bra samtalsredskap. Man smiter inte undan så lätt och man kan inte annat än ägna tiden åt varandra.
I morgon är det dags för handledning igen. Vi har handledning av en psykolog var tredje vecka. Det är alltid intressant. Oftast diskuterar vi eleverärenden, men vi har sagt att vi gärna vill utveckla våra samtal till att mer gå in på oss själv som personer (processinriktat). Det kan bli väldigt känsliga samtal... För några gånger sedan bjöd jag på mig själv och var den första som gick in i ett processärende. Jag kände mig ganska missförstådd och har nog inte riktigt kommit över det ännu. Därför är jag väldigt skeptisk till dessa möten. Men det ska bli spännande och se om jag kan börja gilla den här handledaren igen. Ingen mer har tagit initiativet till en ny process sen dess...och jag gör det inte igen. Eller...kanske...
Jag måste också börja förbereda mig för en föreläsning jag ska hålla nästa vecka. Den skola som jag jobbade på innan har köpt en ART-kurs (fyra dagar lång) av vår kommun. Jag har fått till uppgift att hålla en eftermiddag på den kursen. Det ska bli jättekul att träffa flera av mina gamla kära arbetskamrater igen, men det blir också nervöst. Jag ser det som en utmaning, jag behöver träna på att göra detta och känner mig nog starkare som person efteråt. Jag ska hålla i ilskekontrollbiten som numera har blivit omdöpt till känslokontroll. Jag har ju hållt i detta förut så jag fixar det nog. Coolt är det iallafall.
Nä gott folk, nu räcker det för idag.
Kram på er!
Jag föreslog att det kunde vi nog göra själv. Det kan väl inte vara så svårt. Jag har tittat på flera gånger när andra lagat cyklar (karlar då alltså) de har pedagogiskt förklarat och jag har lyssnat av artighet och tacksamhet.
Därför fixade vi detta på väldigt kort tid. Inga svordomar och inga fel gjorda. Cyklen är körduglig igen!
Wow, säger jag bara. Vi är båda stolta över våra insatser.
Dagen har varit bra. Mina tisdagar på jobb är mest chaufförsarbete. Köra och hämta och lämna elever till olika skolor. Vi får mycket bra kvalitetstid i bussen på väg fram och tillbaka. Bilar är egentligen ett mycket bra samtalsredskap. Man smiter inte undan så lätt och man kan inte annat än ägna tiden åt varandra.
I morgon är det dags för handledning igen. Vi har handledning av en psykolog var tredje vecka. Det är alltid intressant. Oftast diskuterar vi eleverärenden, men vi har sagt att vi gärna vill utveckla våra samtal till att mer gå in på oss själv som personer (processinriktat). Det kan bli väldigt känsliga samtal... För några gånger sedan bjöd jag på mig själv och var den första som gick in i ett processärende. Jag kände mig ganska missförstådd och har nog inte riktigt kommit över det ännu. Därför är jag väldigt skeptisk till dessa möten. Men det ska bli spännande och se om jag kan börja gilla den här handledaren igen. Ingen mer har tagit initiativet till en ny process sen dess...och jag gör det inte igen. Eller...kanske...
Jag måste också börja förbereda mig för en föreläsning jag ska hålla nästa vecka. Den skola som jag jobbade på innan har köpt en ART-kurs (fyra dagar lång) av vår kommun. Jag har fått till uppgift att hålla en eftermiddag på den kursen. Det ska bli jättekul att träffa flera av mina gamla kära arbetskamrater igen, men det blir också nervöst. Jag ser det som en utmaning, jag behöver träna på att göra detta och känner mig nog starkare som person efteråt. Jag ska hålla i ilskekontrollbiten som numera har blivit omdöpt till känslokontroll. Jag har ju hållt i detta förut så jag fixar det nog. Coolt är det iallafall.
Nä gott folk, nu räcker det för idag.
Kram på er!
Kommentarer
Postat av: pialialottapotta
Ni e såå himla duktiga, Du o Dottern! Hehe! Då vet man vart man ska asa hän cykeln när där e punka... När jag har skaffat en cykel alltså! (Vi är ju uppe i 17 stulna sen 2000 då vi flyttade från huset.. så jag e inte såå inspirerad av att läga pengar på tvåhjuling!)
Bilsamtal e suveräna! Använder jag ofta! Hehe!
Och ART-föreläsningen fixar du lätt med bravur väne!
KRAAAM!
Postat av: Caroline
Heeeey, quinnor KAN! Bra jobbat!
Du kommer att fixa föreläsningen finfint, det är jag säker på! :o)
Kram C
Postat av: camilla
Ha..det är väl klart att du o dottern fixade en sån lätt sak...o du du fixar den föreläsnigen lätt som en plätt..kram
Trackback