Sjumilaskogen

DET ÄR VI, SOM VUXNA FÖREBILDER, SOM SKAPAR DET SAMHÄLLE VI LEVER I IDAG!!

Ibland har man bråttom när man är iväg och handlar. Tider som ska passas osv.

Idag, fredag förmiddag åkte jag  iväg för att fylla på förrådet av mat i en av stans största matvaruaffärer. När jag står framme vid kassan hör jag en duns. Jag vänder på huvudet och ser en äldre dam i åttioårsåldern som vält ner hela stället med dipsåser. Precis bakom henne står en mamma med en tioårig son. De ser allt som händer, men skyndar snabbt därifrån. Jag tycker synd om den gamla damen och hjälper henne att plocka upp dem. Äldre har ofta svårt att bocka sig ner...

När vi plockat upp dipsåserna ser jag mamman och sonen...de skyndade bara till andra kassan.
Var det möjligtvis för att de skulle slippa hjälpa en äldre?

Det är just detta som gör mig upprörd. Varför i hela fridens namn kunde de inte hjälpa damen? Känner denna mamma att hon är en bra förebild för sin son? Känner hon att det är helt ok att gå förbi henne om hon hamnar i ett nödläge...

Jo, jag hjälpte. Jag mår bra av att kunna hjälpa. Det känns gott i själen efteråt.

Tyvärr blev kön lång eftersom jag stod i kön när det hände.

VAD JAG VILL SÄGA ÄR: DET ÄR VI SOM VUXNA FÖREBILDER , SOM SKAPAR DET SAMHÄLLE VI LEVER I IDAG!