Sjumilaskogen

Min dotter och jag har sett på film idag. Vi såg en drama och käkade onyttigt och njöt av kvällen. Filmen vi såg hette Vänner för livet, eller som rubriken på min blogg idag. En mycket bra film, just i min smak. Den innehöll både tankar, tårar och skratt. Eftersom jag vill att ni ser den så tänker jag inte berätta något om innehållet...bara lugn...och fin...

Jag har plockat ett citat ur en bok. En bok som Paulo Coelho har skrivit. Det är förresten en mycket bra och lättläst författare. Dessutom skriver han aningen tänkvärt också, vilket gör lässtunden till en njutning.

En del människor är ständigt osams med någon,
med sig själv eller med livet.
Så de börjar sätta upp en teaterpjäs i sina huvuden
och hittar på en handling
som stämmer överens med deras frustrationer.

Det värsta är att de inte kan spela denna teaterpjäs ensamma.

Jag är ganska säker på att vi alla har en eller flera människor i vår närhet som passar in på det. Det är sedan upp till oss om vi väljer att vara med i denna pjäs eller ej. Det går ju faktiskt att låta bli att spela med, i allafall på andras spelregler.